ANNONS

Kyrkogården, bio och höstlovsmys

/

Jag åkte aldrig till Skåne. Du förstod säkert det hehe
Vi delade upp oss. Filip är i Skåne med Charlie och jag stannade kvar hemma med de stora barnen.

Faktiskt första gången på 6 år killarna inte firar höstlovet i Skåne.

Rätt fiffigt, man hinner verkligen koncentrera och ägna sig helhjärtat åt vardera unge.

Filip har en riktig mys-pappa-charlie-vecka, som han kanske inte skulle ha fått om vi var fler…
Och jag kan verkligen njuter av de stora.

Vi har lyxat till det och ätit frukost ute, tagit långpromenader, varit hos Isak, bio  och sovit i hög i min säng

image

image

Hållbara blommor i vardagsrummet

image

Vi åkte ner till kyrkogården igårkväll.

Det betyder mycket för pojkarna.
Filip åker ofta ner han med.
Att tända ett ljus är viktigt för dem.

JAG tycker det är svårt.
Jag mår inte bra av att vara där.
Det är kallt. Han känns ensam. Jag har svårt att lämna honom i mörkret och gå därifrån….
Stenen är kall, väderbiten och fylld av löv.
Vet inte? Kanske är det förnekelse?
Kanske blir stenen med hans namn en för smärtsam påminnelse?
Det gör för ont. Jag flyr?

Lättare att intala sig att Isak är på en joedenruntresa och kommer hem till mig snart?

Konstigt hur olika vi kanalisera våran sorg och smärta.
För många är graven ALLT.
”Man smyckar, pyntar och lever där”

Ibörjan skämdes jag, för att jag inte ville vara/klarade av att vara vid Isaks sten. Har känt mig som en dålig mamma…..
Som att man mäter sin kärleken i antal pynt, foton och blommor.

Men nu har jag intalat mig att det faktiskt är ”ok”
Jag gör det som är bäst för mig…
Kanske känns det lättare om ett år?
Kanske aldrig?

För mig känns det bättre att ta med mig Isak i vardagen. Jag har intalat mig själv att han inte finns på Djurgården.

Han är med mig i bilen, lägenheten, på jobbet. Jag känner det så starkt!
Vi pratar dagligen, jag tänder ljus här hemma. Gnäller, förmanar och talar om hur mycket jag älskar och saknar honom.

Helgen är speciell, årsdag och födelsedagar såklart.

Igår gjorde vi fint! Tände ljus och lämnade en liten krans killarna själva valt. Tristan tycker det är jobbigt att se mig gråta. Så vi försökte göra det lättsamt.

Att vara där tillsamman gör att vi pratar och minns.

Gårkvällen hade verkligen varit en kväll i Isaks smak! Lyxmat och en ALLDELES för sen biopremiär..

image

image

Det var oerhört vackert på kyrkogården igårkväll. Upplyst och stillsamt.

image

Kusinerna var med oss både till Isak och på bion..

image

image

Mat sprutandes öronen, choklad och popcorn. Sent blev det! Men alla var nöjda och glada.

image

Vi syns lite senare x

40
0

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00