Igår var en sån där dag…

Igår var en sån där dag då jag INTE önskade att klockan ringde.

Tog bort mitt inlägg efter 40 minuter. Kändes för snyftigt…

Publicerade det igen. Skitsamma, jag kan ju inte vara ensam om att må dåligt ibland

Det kryper i kroppen, har tryck över bröstet och känner mig tom och ledsen.

On of them days again….

Har ställt in alla mina åtaganden och möten.

Ett litet bakslag. Har rusat på för hårt, spelat för tuff och stark, säger min hjärndoktor.

Det var väl KANSKE lite väntat sa han oxå?

Vissa biter ihop och kör fullt ut, andra pyskör. Men förr eller senare stannar bilen.

Min bil stannade i morse. Kunde inte andas när jag gick hem från förskolan.

Jag vilar idag, kommer vila lite mer. Vara snällare mot kroppen och sluta utsätta både den och själen för destruktiva handlingar.

Ta det lugnt, koppla bort sånt som ger dålig energi… Åka till Skåne, ta semester och inte ställa några krav på mig själv.

Hade man fått möjligheten att ”bara” sörja och ”vara”?
Men vet du vad…
Under mitt liv, under mina 39 år, så har jag ALDRIG varit med om så många människor som försökt sko sig på våran familjs sorg och utnyttja situationen som de gjort under det senaste 7 månaderna.

Det är faktiskt helt sinnessjukt!
Ska man skratta eller gråta?
Hade jag dragit ett axplock för dig, så hade du häpnat och inte trott att det var sant.

Vissa människor är verkligen inte friska i huvudet?

Men den vidriga gubben som på ett förkastligt sätt försöker tjäna sig en kova på Isaks död? Tog faktiskt priset idag.
Han puttade mig över kanten…

Jag är på riktigt lite rädd för mig själv. Känner mig som en aggressiv pit bull.
Jag kan bli så arg att jag ser svart.
Vill slita folk i stycken.

Sen kommer tårarna och de vill inte sluta rinna…

Man ska samtidigt försöka vara en bra mamma till de andra barnen….
Men känner ett ständigt misslyckande. Inte räcka till, att inte kunna hålla ihop säcken. Högarna bara växer och sprickorna blir bara större och större. Skuld. Man tappar kontrollen.
Sköta jobbet.
Vara stark.
Frisk.
Trevlig.
Le…..

Idag ler jag inte. Jag tänker ge själen semester. Försöka kontrollera mina vilda sorgsna, arga och svarta hästar.

Låta Filip eller någon annan parera alla sparkar. Sova och hoppas det känns bättre imorgon.

Kram, och tack för att du finns x

  1. Online alışveriş sektöründe, ön ödemeli para yatırma ve çekme yöntemlerinden biridir. Paykasa firması tarafından 16 haneli olarak üretilen şifreli pin numarası ile oyun sitelerinde hesabınıza para yükleyebilirsiniz. Alışveriş dünyasında özellikle sanal sektörde son zamanlarda adına çokça rastladığımız bir alışveriş tipi olarak paykasa kart ile alışveriş yapma seçeneğini hepiniz görmüşsünüzdür.

  2. Hej Magdalena. Jag har precis som du förlorat min förstfödda pojke Elias som blev 16 år. Har två barn till ,Elias två år yngre bror Emil. Fick sen bara ett år efter min älskade pojkes bortgång en pojke till Gabriel. Har läst lite av dina tankar och känner i gen mig så mycket i allt du delar med dig av. Den sorg och smärta man känner tror jag inte någon kan förstå som inte själv gått i genom det. Tack för att du finns Ankie

  3. Becca skriver:

    Magdalena vet du?
    Det är okej
    Det är okej att inte orka
    Det är okej att inte vara ”stark”
    Ibland är allt man gör överleva och det är faktiskt tillräckligt…

    ❤️

  4. Jane skriver:

    Vill bara krama dig!
    Fina Fina du!
    Känner dig inte, men känner med dig!

  5. Carin skriver:

    Sov, vila, sörj. Gör det du behöver för att må bra. Sköt om dig!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..