Massor av härliga kalas

Igårkväll firade vi Filips bror Jens 45 årsdag OCH brorson Lukas 25 årsdag.

Vi firade dem med båtåkning, strand och pizza hos Wendels i Sandskogen

20130723-115928.jpg

20130723-120007.jpg

20130723-115954.jpg

20130723-120038.jpg

20130723-164831.jpg

20130723-120017.jpg

20130723-115941.jpg

Det finns så mycket jag älskar med mitt andra hem här i Ystad!

20130723-174621.jpg

Ska du åka hit så måste du ha en relaxdag på Saltsjöbaden, hänga på stranden, äta köttbullar och wienerbröd på fritidsbaren. Besöka ”kom i luckan” Strosa på stan/i den nya och fina hamnen. Kåseberga, rökeriet…

Snart är det jazzfestival, det blir kul! En helg med alla midsommarvänner på Gotland och sedan tillbaks hit.

  1. Snälla kan du svara på vilken löparapp du använder…. Please! Gillar grafiken i sammanställningen jättemycket! Du är flitig med all träning. Nån annan läsare som vet vilken app Magdalena använder får gärna svara. Tack på förhand!

  2. Under sömnen genomgår kroppen en fasta och om den inte bryts på morgonen hamnar kroppen i ett fastetillstånd som gör att kolesterolhalten, insulinhalten och blodtrycket ökar.

    – Om man regelbundet skippar frukosten utsätter man kroppen för en påfrestning och riskerar som kan leda till hjärtsjukdomar, säger Leah E Cahill, forskare vid Harvard School of Public Health som har lett studien till The Independent.

    Den populära fastedieten 5:2 metoden, som innebär att man fastar två dagar i veckan för att hålla vikten, är enligt den här studien rent hälsovådlig.

    – Det är en ansträngning för kroppen. Jag skulle inte rekommendera det. Även om det ger effekt medan man gör det är det inte bra på lång sikt, säger Leah Cahill till SVT.
    Studien visade också att en sen måltid eller nattlig räd i kylskåpet är ännu värre för hjärthälsan än att hoppa över frukosten. Männen som uppgav att de åt efter att ha gått till sängs löpte 55 procents högre risk för hjärtsjukdom.

    Enligt forskaren är effekten på hälsan likartad, fast motsatt: Nattliga mål överbelastar kroppen eftersom den inte hinner smälta maten ordentligt. Det kan leda till samma åkommor som vid fasta: högt blodtryck, viktökning, förändringar i blodsockernivåer.
    Harvardstudien har gjorts enbart på män, men man ska nu göra samma undersökning på kvinnor. Och allt tyder på att hälsoriskerna är samma för båda könen om man inte äter frukost.

  3. Svensk sjukvård inte längre världsledande

    Hugo Lagercrantz, Senior professor vid Karolinska institutet och tidigare verksamhetschef vid Astrid Lindgrens barnsjukhus skriver i en debattartikel på DN Debatt att den svenska sjukvården inte längre är av världsklass. Han pekar på en lång rad brister och uppmanar socialminister Göran Hägglund att reagera i stället för att avfärda kritiken.

    Lagercrantz nämner brister inom barnsjukvården, BB-kris, ständiga överbeläggningar, sjuksköterskebrist och påminner om Marciej Zarembas förödande kritik av sjukvårdens styrsystem som inte tycks bekomma sjukvårdsministern. I stället avfärdar Hägglund sådana initiativ som det så kallade läkarupproret (SVT Rapport den 20 juni) och rabblar mekaniskt att Sverige är bäst i världen.

    Men den svenska sjukvården är inte världsbäst, enligt Lagercrantz. Häromåret var det t ex Frankrike som var bäst när det gäller kvalitet och tillgänglighet och Holland har rankats bäst i en aktuell utvärdering (Health Consumer Powerhouse). Även Danmark, Island och Österrike är betydligt bättre än vi är i Sverige menar Lagercrantz.

    T.o.m. på krisdrabbade Cypern kan man när som helst få tag på en barnläkare i öppen vård medan det i Sverige knappt finns en enda öppenvårdsbarnläkare norr om Dalälven. Även i Storbritannien är läkarna betydligt kunnigare hävdar Lagercrantz. För att bli ”consultant” – motsvarande överläkare i Sverige – måste de genomgå omfattande prov. I Sverige krävs bara att man tjänstgjort i fem år. I Storbritannien premieras dessutom läkarna om de rekryterar patienter för forskning.

    Som barnläkare är Lagercrantz särskilt orolig för barnmedicinen. Tidigare var ambitionen att alla barn skulle ha sina egna husläkare, det vill säga barnläkarspecialister. En hel generation av barnläkare utbildades, som nu går i pension.

    Barn som blir sjuka och inte kräver ambulanstransport hänvisas i dag i första hand till allmänläkare (husläkare). Problemet är att de har väldigt lite utbildning i barnmedicin. Det är inget krav, som det är i Storbritannien.

    Särskilt oroande är nedskärningen av utbildningen i barnmedicin menar Lagercrantz. Tidigare skulle varje läkarkandidat genomgå åtta till tio veckors kurs i pediatrik. Nu håller det på att skäras ner till hälften.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..