Fyra barn

Varje gång det urartar i slagsmål så undrar jag hur många av dem som kommer överleva.


Ser du Ove i bakgrunden? From som ett lamm…

Nu orkar jag inte skrika, förmana, hota, och gnälla på de stora längre. Blir någon ledsen eller skadar sig? Så är regeln, SKYLL er själv, kom inte och grina hos mig!


Skrik, bråk, ret, rapar och fis….

Jag har slutat att hoppas!
Nu ligger jag bara och drömmer om framtiden med hen-Ove! Balettskolor, pyssel, böcker, ponnys och mjuka värden…

Jag kan lova er!! Ove kommer INTE ha några val! Hans framtid ser LJUSrosa ut.
Vad är det alla genusmänniskor säger? Ingenting är medfött, alla barn är som blanka blad.
Oves blad kommer BARA fyllas med glitter och glamour.


Killarna sa precis att jag var en ”snäll mamma” idag..

(Jag säger INTE till dem när de stryper varandra eller river ner tavlor och gardiner.)

Varför? Jag orkar faktiskt inte vara sur idag, jag känner mig apatisk.

OBS (Skrivet med glimten i ögat)

  1. johanna skriver:

    Vad härligt det ser ut! Sluta upp att vara bitter och var istället tacksam för det naturen har gett dig; fyra fina grabbar.

  2. ann skriver:

    Alle kan vi nå et punkt, hvor de bare må klare deres skærmydsler selv! Pyha – vi har også fået vores del af hyl og skrig… og jeg har flere gange tænkt på …. skolestart 😉

  3. Marina skriver:

    Två nu vuxna barn som när de var små slogs så de fick näsblod, lyfte bort dem från min vita heltäckningsmatta (för att slippa blodfläckar där) och lät dem fortsätta på köksgolvet… Nu 15 år senare så är de ” normala” unga vuxna som fortfarande då och då ligger i en hög på golvet eller i soffan och kivas.

  4. Anna skriver:

    Man kan fråga barnen hur de hade reagerat om de vuxna hade slagits och bråkat nonstop. Hur trevligt hade det varit för omgivningen? Om man får vara lite drastisk…

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..