Vi fortsätter med att publicera era krönikor. I dag har vi valt att publicera en text från Johanna och.. ÄSCH!: Vi låter Johanna berätta själv….
……Jag heter Johanna och är 36 år gammal. Har fyra underbara killar i alla åldrar, Emanuel 16 år, Linus 10 år, Emil 8 år och Sixten 2 år. Jag har tre pojkar som är som killar brukar va, dom leker med pistoler, bilar och lego(16 år är det flickvän och kompisar som gäller, lite Wow emellanåt blir det med). Sen har jag en som gillar barbie, glitter och glamour, pyssel och fina smycken. Många tror att Emil är tjej med sitt långa fina hår och rosa toppluva. Men han är Emil. En pysslande kille med ett hjärta av guld och stark nog att stå emot omgivningens retande ord av dom i samma ålder.
Sitter ibland och blir lite irriterad. Både på mej själv och på omgivningens reaktioner. Det är nämligen så att min 8 årige son älskar rosa. Allt som är rosa är hans favorit och han gillar inte ”kill leksaker” utan föredrar ”tjej leksaker” Jag som mamma har alltid uppmuntrat honom och han har dockvagnar och barbiedockor. När vi ska fara iväg så vill han packa sin lilla rosa väska med pengar och annat ”välbehövligt” som jag brukar göra. Varför säger jag som mamma nej att ta med hans fina rosa väska?? Det gjorde jag inte för nått år sen men nu har han ju blivit så stor att barn kan retas och vuxna ser snett.
Nu ser inte dom vuxna snett på Emil utan dom ser snett på mej. Dom tittar på mej som om jag önskade att min starka pysslande och underbara Emil var en Emelie. Jag ska inte ljuga och säga att nu när jag väntade sötaste lilla Sixten så var önskan stor att få en liten tjej. Men så fort han var ute så var det omedelbar kärlek och skulle inte vilja byta bort han för allt smör i småland.
Senaste exemplet att jag som mamma inte följer Emils önskningar var på fritids/dagis julfest. Varje år så köper man en julklapp till sina barn för ca 50 kr och skriver deras namn på paketet. Jag tänkte köpa en barbiedocka dom hade på rusta för 30 kr men för att han inte skulle bli retad eller att dom andra föräldrarna skulle se snett på mej så köpte jag dom båda ett flygplan ist. Resultatet?? En överlycklig Linus och en lessen Emil. Emil ville inte alls ha en ”pojkleksak” utan ville hellre ha en ”tjejleksak” Frågade då om han skulle ge Linus planet så skulle jag köpa en barbie ist? Beställningen blev då en barbie med en lila glitterklänning. Fanns det inte lila glitterklänning så skulle jag ta den som gllittrade för det ville han ha. Hade jag följt min magkänsla och köpt barbie ist så hade inte min älskade son blivit lessen.
Vad har jag införskaffat i julklappar då? Till Linus är det lite böcker, spel, lego, sköld och pilbåge så dom kan leka barda. Emil får även han så han kan leka barda och en herrans massa pysselsaker. Klistermärken och pyssel låda som han vill ha. Sen blir det även två barbie dockor.
Ja jag har en son som är mer tjej i det att han älskar att pyssla, lägga pärlplatta och helst går i rosa.
Emil hittade denna klänning hos sin mormor. Lyckan att han fick ha på sej en sån vacker klänning va enorm. På denna bilden var han ca 4 år. Fortfarande när vi far till mormor så tar han på sej denna vackra klänning och är den vackraste prinsessan i världen. Är det fel?? Nej det är Emil. Han älskar det som är vackert och han är stark nog att våga stå för det oxå.
