Köpt mina barn för pengar

Idag har jag köpt mig lugn för pengar.
Direkt efter att killarna badat, och min Alvedon kickat in åkte vi till Elgiganten. Tristan fyller år på lördag (så min inläggsöverskrift är faktiskt en överdrift, MEN det KUNDE ha varit så)
Tristan fick välja PS3’spel i födelsedagspresenförskott, så NU är det äntligen lugnt och tyst i huset.

Efter det åkte vi till Olssons basar.
Fantastisk affär!
Helt i min smak, de hade ALLT från hundmat till leksaker, krams till fynd, skor till julpynt och maskerad.


Lite presenter till Filip! Som alltid tappar bort hundkopplen 39 kr st, en bra investering för att klara livhanken..

Kinamat till middag.
Jag borde ha spelat in samtalet när jag ringde och beställde maten av en skåne’kines. HELT omöjligt att förstå vad han sa hihi! Friterade räkor var friterad lökar mm
Vi hade svårt att förstå varandra MILT sagt, så tillslut fick Filip ta över luren som talade samma språk och komma överens om beställningen.. 😉

Går hissen hela vägen upp?
Bor det tomtar på loftet?
Är alla hästar hemma?
Saknas årorna i kanoten?
Har pojken på bilden ärvt sin sjuka mammas hjärna?

Jag vill ha det osagt om min mellanson!
Men så här ville Lancelot se ut när han knacka trick’or’treat under kväll.
(OCH jag lät honom hållas, jag orkade faktiskt inte vara en mogen och förmanande mamma)
Så jag skickde ut honom på stan, och låtsades att han var Nathalies barn istället..

En hel påse godis kom de hem med..
-Tanterna bara äääääälskade mig mamma!!!!

  1. MAGGAN-varför går vi om varandra på ställena
    med nga dagars marginal 🙂 var där på Ohlssons I tomelilla i sönds..
    Skulle så gärna velat träffa dej..
    sist vi var i ystad så hade du varit där ngn dag efter.. WTF!!!

    En bloggträff eller ngt när lilleman slutat ammat och varit mammig tycker jag e en plan.. GÄRNA I ystad då 😉 blink

    Lycka till inför förlossn.
    Kramar

  2. *lena* skriver:

    Hahaha underbara unge, hade han knackat på här hade jag fått mig ett skratt underbart!!! Om man som jag inte fattar skånska hur ska man då fatta en kines i skåne som har lite skånsk dialekt. hehe tur Filip kom till räddning..kramis*

  3. Anna skriver:

    ahah kul dräkt!

  4. elin skriver:

    Åh…igår skrev jag två långa inlägg som inte gick att posta! Så då börjar jag om igen…grrrrr.. Skönt att höra att det är fler vuxna som tappar fattningen ibland, det är inte så lätt att vara förälder alla gånger. Det värsta jag gjort beträffande bristande impulskontroll är nog när jag hällde ut köttfärssåsen på golvet, när barnen bokstavligen spottade ut den på tallriken vid middagen! Kan skratta åt det nu ,men det är ju inget att vara stolt över direkt;) Jag bad om ursäkt och samlade mig efter en stund; det vi bör veta att våra barn tar efter vårt beteende, och det sociala arvet sitter hårt. Det är mänskligt att tappa fattningen ibland när man är ur balans, och jag tror att det är bra att visa känslor, MEN om ett barn lever med en förälder som ALLTID är arg, ledsen, ojämn i humöret och inte kan hantera sitt känsloliv, så bör man som förälder söka samtalshjälp! All verdertagen barnpsykologi visar att barn som växer upp med psykiskt instabila föräldrar själva tar på sig skulden för detta och enbart tror att det beror på de själva! Mycket tänkvärt.Ett litet barn kan aldrig förstå varför mamma alltid är arg, eller varför pappa gråter varje dag efter jobbet. Vi får ALDRIG använda våra barn som bollplank för vårt dåliga mående, om det handlar om långa eller återkommande perioder. Detsamma gäller ständigt vardagliga gräl och spänningar mellan föräldrarna; det kan liknas vid psykisk misshandel för ett barn att växa upp i den miljön. BRIS har flest ärenden av den karaktären, när barn ringer och söker hjälp. Ett barn ska heller ALDRIG behöva trösta sin förälder. Det är en för tung börda, som barnet inte ska behöva axla. Vi kan gråta och visa känslor, men aldrig använda våra barn till ”psykologer”. Ett barn ska få vara barn. Det är vi vuxna som ska trösta, inte tvärtom! Och vi ska som flera skrev, alltid säga förlåt och berätta för barnen att det inte är deras fel när vi mår dåligt. Allt för att motverka skuld, skam och dåligt samvete hos våra små. För det sociala arvet sitter hårt; det du har med i bagaget präglar hur du själv uppfostrar dina barn, och det är inte ovanligt att vi omedvetet straffar våra barn om vi själva har haft lynniga föräldrar och en otrygg barndom. Så om du alltid känner dig arg och förtvivlad sök samtalshjälp, istället för att rikta ilskan mot dina barn. Jag har själv dåligt tålamod och kort stubin, men jag tänker aldrig rättfärdiga beteendet med att säga ”så är jag, tralala…” Vi får inte glömma att det är VI som är vuxna, och det innebär att behöva jobba med sig själv för att kunna vara en bra förebild.När jag mår riktigt risigt är jag noga med att säga till barnen att det inte har något med dem att göra, och vi kan prata om det. Jag kan hota med mindre skrämmande hotelser, men det är aldrig ok att hota med monster och troll, låtsas överge barnen eller ruska om dem eller härma, förnedra eller sänka sig på samma nivå som barnet själv. Gör vi det, bör vi åtminstonde ta lärdom av oss själva, och inte upprepa det gång på gång. Får vi skrika och kasta saker, slå i dörrar och leva rövarn, då ska vi veta att våra barn kommer att göra samma sak när de fostrar sina egna barn i framtiden.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..