Avslöja DINA dåliga sidor! Snälla..

Vi passerade Ystadskylten strax efter 3 igårnatt, bar in killarna och sov till 11 imorses.
Jag börjar känna mig sjuk på riktigt, och killarna är skitjobbiga! Härjar, bråkar, säger emot, ifrågasätter och tjafsar om ALLT.
Förpubbe och trots!
Jag vill bara grina, och är så förbannat trött på att skrika, hota och säga ifrån.
Neeeeeej, man ska vara pedagogisk, taaaala lugnt och INTE hotas!
”JAG hotas inte bara” jag verkställer mina hot oxå.. Men när det inte finns något mer att hota eller verkställa, förutom att kapa kroppsdelar, tortyr eller sälja på blocket, vad gör man då?

Jag kan bli lite provocerad av människor som ”aldrig tappar det” är överpedagogiska och kloka.
Eller rättare sagt AVUNDSJUK på dem.
De får mig att må dåligt!
Jag tappar det ofta, blir skitsur, skriker rakt ut och gormar, för att sen får ett mega dåligt samvete.

Filip däremot, han är lugn och sansad, och tappar det aldrig. Han tycker att jag skriker för mycket.
Jag är verkligen en känslomänniska! Alla mina sinnen sitter på utsidan, inget går att dölja.
Hmmmm jag måste verkligen byta taktik, eller komma på ett knep.

Nathalie har följ med oss till Skåne (ifall vi måste åka till BB) hon har tagit killarna till badhuset i ett par timmar.

Jag har tagit Alvedon, c-vitamin och lagt mig på sängen för att ”rodda upp Isak”

Isak skulle ha åkt till sin pappa tidigt imorse, men försov sig och missade planet, så jag måste försöka ordna nattåg och nya biljetter.. Snordyrt! Med tanke på höstlovet..

Min favoritbloggare Pascal har kommit tillbaka förresten! Jag njuter av hans smått elaka, smarta och roliga texter.
Så ingen vart gladare än jag då han börjat blogga igen. Klicka HÄR!
Missa honom inte!

Kan vi inte SNÄLLA göra en annolunda grej i kommentarerna idag.
”Jag skulle verkligen må lite bättre” av att inte ensam vara en rutten och känslomässig katastrof, bland alla perfekta cupcakebakande, snygga, lifestylemänniskor med perfekta ungar, recept, hem, garderober och fina, fina liv.

Snälla!!! AVSLÖJA dina dåliga sidor anonymt!
Få mig att känna mig mindre ensam.
Skriker du? Är du svartsjuk, elak, kastar du saker…
Hetsäter du godis, skvallrar, hatar du att städa.
Ljuger om att du laga hälsosam mat, då du lagar snabbmat?
”spyr och avskyr du den andre föräldern, som pajar rutiner och slarvar bort allt under sina pappa’veckor”?
Nyper du dina ungar i armen på ICA (då de missköter sig) när ingen ser?
Är du mer infantil och hormonig än din tonåring?

  1. Annika skriver:

    Va ska man säga, mer än skratta:)
    Nu ska den ena berätta värre än den andra.
    Helst så likt M som möjligt!

  2. Carro skriver:

    Ojojoj vilken skön pepp att läsa,,,,, inte bara jag som vrålar skoningslöst på mina ”stackars” pågar. O sen får fet jävla ångest så man bara brytet i hopa o bölar. Heja alla som vågar erkänna sina svaghetet o brister . Att mitt tålamod inte räcker innebär ju INTE att jag inte älskar mina ungar dem e ju mitt allt. Tror vi har för mycke ångest i bagaget gällande våra barn , överlag alltså. Ibland får man skärpa sig som mamma, men ibland borde minsjäl ungarna oxå göra det . Vet att jag e helt sen me min kommetar men jag har nyss hittat hit . Lycka till me nytillskottet

  3. Fanny skriver:

    Jag har ett sjukt dåligt förhållandet till mat/godis/allt man kan stoppa i munnen!
    Är avundsjuk! Är otacksam och önskar att jag hade mer än vad jag har nu. Är inte smal nog, och klagar för mycket!!

  4. Frun skriver:

    Jag var och är fortfarande så in i H-vete trött på min mans sketna sockar och annan smutstvätt som han slänger överallt!!!!!
    Han droppar sina kläder vid duschen & låter de ligga där! Grrr!
    Funderade länge på vad jag skulle göra, tjat, gnäll och dyl funkade inte.
    En dag vaknar jag utan förstånd:) ! Eller kan man säga med;)
    Jag tar hans klädhög trycker ner den i toan, sätter mig på locket så allt verkligen får plats. Sen spolar jag, besinningslöst. Väntar en stund så vattnet fick rinna till..sen fortsatte jag att spola. Jag drog och drog, och njöt. Det var såååå befriande! Vilken lättnad!
    Saken var den att det var ”hans” toa, han använde den mest, av någon äcklig anledning.
    Han har aldrig, aldrig sagt något om det här. Jag skrattar när jag tänker på det. Tänk när han kommer hem och ska sätta sig at filosofera..hahaha. Han tog sina kläder, bajskläder;) tvättade dem.
    Vill nog påstå att han skärpte till sig efter det här. Men nu när jag tänker på det är det kanske dax med en reminder…. Mowhaaaaa! Kramar från Dr Mugg

  5. Chris skriver:

    Mitt värsta, som jag skäms för och undrar om barnen kommer att ha med sig av mig eller förtränga är att när jag brister, står jag stilla ,spänner upp ögonen och nästan börjar skaka av arghet, fy fan vad hemsk jag måste se ut. Sen skriker jag och får en grov hemsk röst och går med snabba hårda steg mot dom, jag skulle aldrig slå mina barn men detta måste va det närmsta man kan komma, det känns som jag förvandlas till hulken. Nu när jag sätter ord på det låter det hemskt, jag måste sluta med det, dom är 9 och 10. kanske hinner dom förtänga det. Obs detta händer bara när jag absolut inte orkar mer. (det hjälper för stunden) Jag skäms nu

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..