Kärlek och sorg går hand i hand..

Jag ska gaska upp mig, lovar! Men fanken vad svårt det är när man känner sig lite deppig.
Begravningen igår var som ett jäkla slag imagen..



När min gammel’mormor, eller farmor gick bort, så visste man att de ”levt ett långt och innehållsrikt liv” Självklart brister hjärtat i tusen bitar, och sorgen är obeskrivlig, men man vet ändå någonstans att det är livets grymma gång.
Vad jag INTE kan acceptera är när sjukdom sätter sina jäkla klor i unga människor. En pappa med två små barn! Som hade hela livet framför sig.. Usch! Nu börjar jag grina igen…
Man blir dödlig helt plötsligt!
Det skulle kunna vara MINA killar som förlorade sin mamma eller pappa?!
Vad sitter jag och klagar på?!
Jag måste erkänna att hur tacksam jag än är för livet, så öppnade den sorgliga men vackra stunden, mina ögonen ordentligt igår.
Till dig som förlorat någon nära familjemedlem, vill jag skicka massor av kärlek!! Du är min idol, och jag beundrar dig, för att du lärt dig att kunna gå vidare med livet. För att du fixar det!
Jag vet inte hur jag skulle regera, om jag miste en förälder, ett syskon eller ett barn?!
Jag är rädd för mig själv! Jag är så fruktansvärt blödig, mitt liv hade stannat, jag hade skitit i allt, slutat äta, duscha och själv velat dö!
jag är livrädd för döden!

Visa att du älskar någon!!
Jag har blivit bombardera med frågor om Sophies tavla.
Visst är det en underbar ide? Printa de starkaste, roligaste och mest talande orden om din vän.
Det är Sophies kompis som gör dessa, hon messade mig hemsideadressen för en liten stund sedan. Kan det vara mer passande än idag? 😉

Vackra och personliga tavlor..

  1. Ida skriver:

    Är sjukligt rädd för döden, speciellt nu när jag har fått barn. Blir tårögd av alla berättelser här, Styrka tiller alla!!!

  2. Opps, råkade visst trycka iväg meddelandnet=)…forts..för 1½ år sedan. Han hade visserligen ett handikapp men det var inget som va väntat. Och kom som en chock för oss alla nära honom när han hjärta bara stannade. Liksom väran värld. Men på nåt sätt så lyckas man ta sig upp…och idag kan jag tänka på min bror och le oxå..inte bara gråta.

    Kram Veronica

  3. Hej Maggan=)
    Ja, man vet verkligen inte hur man hanterar sorg förrän man stpr inför den, Jag förlorade min älskade bror för 1

  4. Lotte skriver:

    Fy vad jag ryser när jag läser alla kommentarer. Jag är livrädd för döden och tänker så mycket på allt och alla runtomkring. Jag har precis fyllt 30 och har aldrig varit på en begravning. 2 släktingar har dött för några år sen men jag valde att inte gå… Jag fasar för att min farmor ska dö. Hon höll på att dö och jag va nog den enda som inte hälsade på på sjukhuset. Jag fixar det inte….

  5. Anki skriver:

    Det är grymt att förlora någon..Min syster dog 84 bilolycka
    06 dog styvpappa hjärtinfarkt i juli mamma i okt blodförgiftning moster farmor mormor samma år. Kvar är syrran och jag. Så livet är hårt.
    Kram till dig

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..