Måndag morgon

Tristan grät och klängde sig fast runt min hals. Jag satt med honom i 30 minuter hos Helene och kramades. Hejdå’Måndagen är gräslig! Jag hatar den, jag får ont i hela hjärtat!
Jag vill inte lämna mina barn, jag vill kramas med dem jämnt.

  1. Smilla skriver:

    Jenny, det är väl främst barnen som har rätt till honom och inte tvärtom?

    Det är tröttsamt att höra alla berätta hur man ska göra för att det ska bli bäst för barnen. Jag litar på att de flesta friska föräldrar gör det de anser vara bäst för sina barn och ingen sitter inne med facit eftersom det inte finns något exakt rätt sätt. Alla är vi olika och vad som är bäst för ett barn är inte per automatik bäst för ett annnat. Låt varje förälder vara det utan att klanka ner eller komma med ”goda” råd som egentligen är förtäckt kritik.

    Vem skulle gå emot det som känns rätt för en själv bara för att någon ”allvetare” på nätet tyckte annorlunda? Man måste lita till sig själv och se till sin egen situation.

  2. Hej Maggan.

    Blir så ledsen när jag läser detta. Lever själv i en relation som jag inte vill vara i. Där jag anser att jag är värd någon bättre.
    Men, jag klarar inte av en skiljsmässa just för att jag inte vill leva utan mina barn varje dag. Jag skulle slåss med armar och ben för att de skulle bo full tid hos mig. Lyssnar man på experter av olika slag så är det ju inte till barns fördel att bo varannan vecka hos föräldrarna. Det är bättre de har en fast punkt. Däremot dömer jag ingen. Många har ju varannan veckas boende för barnen men jag tycker inte det är rätt i mitt fall. Om jag bär barnen, föder dem, ammar dem, tar hand om dem, uppfostrar dem, ger dem kärlek och redskap de behöver i livet och han inte är speciellt delaktig. Varför ska han då ha ”lika mycket rätt” till barnen som jag?
    Bara för att han har varit med och skapat dem?
    Det är ju den enkla biten!

  3. Annica skriver:

    Kunde inte han ha varit hemma med dig då du är ledig då? Han går väl inte i skolan ännu? Kram

  4. Myran – Det kommer att bli jättebra! Kan ta lite tid men det är det värt! För mig tog det ca 2 år innan jag hittade MANNEN i mitt liv, vi är förlovade idag, köpte hus för ca 2 år sedan och har det jätte bra ihop. Jag har två barn och han har två barn men vi skall INTE ha ngt kärleksbarn, vi är en familj ändå och tar hand om dom vi har istället och njuter av varandra!
    //U

  5. Myran – du blir lycklig igen, det lovar jag dig *kram*

    Förstår att det känns jobbigt att lämna kidsen varannan vecka men som Anna skriver så har dina barn 2 föräldrar som älskar dom och bryr sig om dom. Jag har enskild vårdnad av 2 av mina barn och dom träffade senast sin pappa för…4 år sen nu. Kram.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..