ANNONS

”Mitt eviga tjat om kärleken här”

/

Det här är nog bland en av de första gångerna i mitt liv, som jag känner att jag riktigt har hittat hem. Det är samma lyckorus  jag hade då jag skrev den sista raden i min bok. Jag pratade med en vän som heter Karin idag, vi småsnackade om  helgen som kommer.

Jag har varit duktig på att föra näthatet på tal i tidigare inlägg till dig. Varför, är för att det smärtar så att läsa  om människors sorg då de råkar ut för fruktansvärda påhopp som skrivits bakom  anonyma skärmar. Hat! Hat! Hat! Det ska hatas och tyckas om allt, i en sån förbaskat negativ anda idag.

Jag är så förundrad över vad vi har här. Och det är bara en början! När jag läser era kommentarer till varandra, om hur ni erbjuder logi, samåkningar, bryr er om varandra och stöttar varandra så kan jag nästan börja gråta av glädje.

Det är så ”osvenskt” och vi gör det utan att tänka. Vi är vänner! Vi känner inte varandra, mer än i ord…Men vi lyfter vår medsyster och håller ihop.

Jag är så himla glad att jag får vara en del av det  här..

Vårt motto ska vara att ”Vi ska ha en ny vän, i varje stad” Många av oss är ensamma, några kommer ensamma! Men redan idag så visar vi att vi tar hand om, och värnar om den andre. ”Häng med oss” Vi kan samåka från Göteborg” WOW!

En ide är ju att ni som bilar eller vill samåka skriver er ort och email adress i det här inlägget så kan ni  kontakta varandra kanske!?

Jag har en sånt härligt pirr i magen för den här sidan. Vi ska bli nya ”sisters in crime” starta vårat eget nätverksforum, byta tjänster och ta lärdom  av varandra.

Så jag vill tacka dig för att du låter mig få vara en del av det som håller på att hända. Vi tillsammans skapar nätkärleks’historia! Och det är coolt..

Jag ska inte spotta i motvind nu, för jag bjäbbar inte. Jag sitter faktiskt och småler då jag läste om Ranelid i dagens tidning….

IMG_0743

Är inte denna man för härlig? Ha’ha

Jag kommer så väl ihåg för ett par år sedan, jag tar sällan åt mig..Men jag hade just skrivit min bok, det var en jobbig period för mig då jag var tvungen att rannsaka och gå igenom många hemska händelser jag upplevt, så jag var nog lite extra känslig.

Ranelid skriver en krönika! (Jag orkar inte skriva av allt, men jag plockar delar ur den)

Mannen i fråga heter Magnus Hedman och han har en tid på nåder varit reservmålvakt i det svenska landslaget i fotboll. Hustruns namn lär vara Magdalena Graaf och på vilket sätt hon blivit känd och berömd vet jag inte, men enligt källor har hon bland annat låtit operera in silikon i brösten och kallar sig artist.”

Den 1 maj meddelade Aftonbladet på första sidan att nämnda Magdalena Graaf har skrivit en ny bok och tidningen hade minsann ett utdrag från den. Mig veterligt har denna kvinna aldrig skrivit någon bok. Likväl anser Sveriges största tidning att hennes rapport från äktenskapet med tredjemålvakten är av större vikt än alla andra böcker i Sverige just nu. Den handlingen av tidningen är namnet och diagnosen på en ytterst allvarlig sinnessjukdom.

Magnus Hedman och Magdalena Graaf är två av alla dessa människor som tar för givet att deras namn och personer är av betydelse och vikt för allmänheten. Media borde tysta ned alla deras försök att synas och höras och förpassa dem till platsen där de hör hemma, nämligen bland parasiterna som livnär sig på dumheten, den andliga fattigdomen och bottenlösa enfalden.

Jag vet att jag gillrat min egen fälla i den stund jag nämner personernas namn, men jag måste ge exempel för att kunna belysa fenomenet. Det blir sista gången. Sverige är på god väg att förvandlas till en sörja av skandaler, sensationer och såpor som inte kan användas till annat än att bevara smuts och ohyra.”

Lite kul att en man av sådan skör natur, kan sitta och ANTA vad min bok handlar om?Om den är skriven? Vad jag står för, eller varit utsatt för” Att jag är smuts och ohyra?

När sedan den mycket begåvade Ranelid (ej sarkasm) vill avsäga sig sitt författarskap, för jag skrivit en bok om kvinnomisshandel? det är ju näst intill kul. ”Om någon som Graaf kallar sig för författare, då vill inte jag kallas för författare längre!” citat: Ranelid

Om Maggot Graafen’slusk nu skriver bok nr 2 , då tänker jag trycka upp visitkort;-) Men för att få kalla sig författare så måste man egentligen ha skrivit två böcker, och det har inte jag gjort ännu.

Hur gör man? Går man till motattack?

Nix, jag bestämde mig istället föe att vara större, inte gå ner i den sandlådenivå som gubbarna är på idag.

Jag gick fram till Ranelid och hans fru på bokmässan i Göteborg. Tog hans hand och sa -Björn, jag har läst alla dina böcker, jag beundrar dig, du är ett föredömme för mig!

Björn mumlade och vände sig om. Det min vän, kändes mycket bättre än att lägga ond ved på elden. Jag tror nog att det tog hårdare, än hårda ord tillbaks..

Vad lärde jag mig av det? Ska man kritisera andra, så får man tåla kritik själv. ”Hycklare’ Ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.” citat: Bibeln

Önskar dig en skön kväll min vän…. x

78
0

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00