Myskväll med mams..

Ikväll blir det en helkväll med mamma.
Jag samtalade med en god vän igårkväll, han tyckte att jag var lite för grov imunnen ibland..
Jag vet! Jag är som en karl, skämtar som en karl, äter som en hel karl.
Det hoppar grodor ur munnen på mig jämnt;-)
Jag skulle lätt kunna hålla låda under en killkväll, hiva imig öl snabbare än en raggare, rapa och dra en fräckis.
Usch jag skäms över mina manliga sidor.
Pratade lite med min mamma om det imorse, och klok som hon är, så svarade hon mig…
-Raggar-Maggan!! Det är dax för dig att raka av dig mustaschen nu, ansa skägget och växa upp till en kvinna…
Mamma tyckte att vi skulle börja lite försiktigt och starta med händerna.
-Naglar är kvinnligt!!
-Sen Maggan så måste den där solkiga flanellskjortan av!
Nu sitter vi i skrivandets stund i Stinsen och får manikyr.
Mamma har sett en fin blus i ett skyltfönster som vi ska köpa innan vi går och äter en ”pytteliten sallad”, och ser en romantisk komedi på bio..
Jag håller sakta på att omformateras till en kvinna.
När jag kommer hem ikväll så måste jag bara komma ihåg att tvätta ur munnen med tvål.
Fniss!

  1. Hej
    Tycker att din blogg är jätte bra. Undrar bara vart du har fixat dina naglar och vad det kostar.
    Hoppas att du har en super bra dag.

  2. Tänk så många maskrosbarn vi är i detta lilla land… 🙁
    Jag mår så dåligt när jag tänker på alla dessa barn som är tvungna att växa upp i den värld som vi vuxna också var tvungna att göra. Vara tvungna att som ett litet barn växa upp i en värld full av svek, besvikelser, mörker, psykisk och/eller fysisk misshandel, mardrömmar, helt utan framtidstro eller människotro. För vilka ska man lita på om man inte kan lita på sina föräldrar?
    Och att aldrig bli sedd. Inte få den förståelse utåt som ens sjuka föräldrar alltid fick. De verkade ha en anledningen, varför såg ingen att en annan behövde hjälp också? Att man led i det tysta?

    Jag har valt att slicka mina sår i all min ensamhet och det har gjort mig till en sluten och hård, men i andras ögon inte lika sårbar människa som andra. Jag klassas som ”stark”. Det är på gott och ont ska erkännas.
    Ärren kommer alltid att sitta kvar, hur jag än vänder och vrider på mig. Ibland är jag glad att jag har dem, för de har gjort mig till den jag är idag. Men ibland känner jag också avundsjuka. Varför jag?

    Lady Angel, du är dig själv. Du är inte din mamma och du är inte din syster. Försök hitta tryggheten och lugnet i ditt liv. Du verkar ha en underbar kille som finns för dig! Finn den ro som du behöver för att orka.
    Jag tänker på dig!(och alla andra maskrosbarn där ute)

  3. shafa skriver:

    Hej Ladyangel…
    Tack för ditt svar. Jag håller vekligem med om att man tyvärr måste vara frisk för att man ska palla med sjukvården..tyvärr..
    Jag är själv stora syster som växte upp ganska tidigt o blev mamma till min egen mamma med små syskon osv…känner igen mig i det du skriver, men jag har efter 28 år insett att hur mkt jag än försöker så kan man inte påverka allt o alla, men om man mår bra i sig själv orkar man sprida postivi energi, att satsa på sig själv är viktigt för att man ska orka…en sak som min sambo bruka säga till min som är svår att ta till sig ibland med ganska sant är ”påverka det du kan o låt de andra vara, lägg din energi på sånt som du kan påverka och lämna över resten till Högre makter,ligg inte o oroadig över något kl 02.00 om du inte kan påverka det just då”…hmmm kloka ord, oavsett hur mkt som tynger en så finns det ändå en slags ro känsla i hjärtat vilket ger styrka…när man kan lägga ifrån sig ryggäcken och tritta på det små värdefulla sakerna i livet
    Tänker på dig i min bön.
    Kram

  4. Shafa…. det går tyvärr neråt för mamma, flertal hjärtoperationer,knäna och nu senast höften sen har hon varit mer eller mindre inlagd på sjukhuset sen snart två tillbaka,hon är inte ens 50 år (fick mig när hon var 18) mkt beror nog på stressen, jag själv har haft massvis med problem med kroppen,bla kronisk ryggvärk sen 20-årsåldern men det är så sant som det är sagt att har man ont i själen så får kroppen ta stryk.Mestadels beror väl hennes stress och ångest nu på att min lillasyster som numer är 15 är helt omöjlig att ha att göra med. Jag var alltid duktiga storasyster som hjälpte till och vände allt inåt o skadade mig själv,lillasyster däremot är utåtagerande och är en liten värsting,sambon och jag övervägde att ta över vårdnaden men efter en sommar med henne var jag tvungen att inse att det är helt omöjligt. Hon behöver proffsig hjälp och en bra manlig förebild och samhället gör inte direkt mycket för att hjälpa de som ligger ner.. Man ska vara stark för att orka vara sjuk idag om du förstår hur jag menar…:(

    Tack så jättemycket för alla styrkekramar,det är de små sakerna som gör att man orkar fortsätta kämpa men det är klart att det är svårt när man inte ser nåt ljus på långt håll….

    Det värmer mitt hjärta att det finns så många underbara medsystrar därute. <3

  5. shafa skriver:

    Instämmer helt med Mia M….:) Om man inte står ut med hans humor kan man ju låta bli o läsa så har man ett problem mindre i världen.

    LadyAngel: Jag skickar dig styrkekramar för att kämpa vidare och känna dig stolt över dig själv. Efter regn kommer sol, ibland kan det ta väldigt lång tid inna man ser solsken men de kommer…
    (Måste bara fråga hur det är med din mamma nu?)
    Stor kram….

    Hej Maggot:) va mysigt med mamma dag..skall oxå ha det med mina barn när jag får bran:)
    Kram

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..