Mamma till en mördare

Jag har krypt upp i soffan igen, jag ligger här som en luffare i raggsockorna med olika färger.
”Mamma till en mördare” började på 4an för en liten stund sedan.
Olika livsöden berör mig, det berör mitt inre och mitt mammahjärta.
”Mamman till en mördare” är en mamma, som du och jag. Hon födde och älskade sitt barn. Hon tröstade honom, bakade födelsedagstårtor, såg honom ta sina första stapplande steg.
Hon måste gång på gång fråga sig varför? Vad gjorde jag för fel.
Mamman som miste sitt barn, hennes oerhörda sorg kan jag inte ens föreställa mig. Att förlora mitt barn till en våldsman ger mig tårar, av bara tanken…
Men man får inte glömma att bägge mammorna har mist någon de älskar.
Den ena får leva med saknaden och den andra med saknaden misslyckandet och skulden..

Jag har sett en bit av dokumetären nu..

Med blandade känslor.

Har man släckt en människas liv, då är det inte klädsamt att känna sig orättvist behandlad känna självömkan eller försöka komma undan med ursäkter.

Ånger! Empati, och att stå för sina handlingar kanske kan bidra till förlåtelse, men inte få omvärlden att glömma..