Fem år av ett fruktansvärt krig

Jag försöker i mångt och mycket hjälpa till där jag kan. Hela tiden och i princip varje dag får jag förfrågningar om jag kan lyfta olika kampanjer som rör välgörenhet. Jag skulle vilja lyfta upp ALLA och allt som gör gott, men det är omöjligt.

Det här tycker jag kräver sitt engagemang och något jag vill vädja till er om. Det är nog ingen som missat det fruktansvärda som händer i Syrien. I fem år har det pågått därnere och det påverkar oss alla. Jag funderar en hel del på det där och kan ibland skämmas för egen del och för andras del, när vi ibland klagar på skitsaker.

Just idag är den fem år sedan kriget i Syrien startade. Fem år av krig, smärta och lidande. Situationen i landet är desperat, människor dör av svält och miljontals flyr för sina liv.

Behovet av humanitär hjälp är enormt. Inne i Syrien ger UNHCR livräddande nödhjälp som mat, vatten, förnödenheter, skydd, sjukvård, utbildning och psykosocialt stöd till utsatta människor. Men hjälpen kräver pengar.

Inför den 15 mars har Sverige för UNHCR därför initierat #minröstförsyrien, med förhoppningen om att få fler att prata om denna blodiga årsdag – och skänka en gåva till Syrien. 

Ni kan hjälpa genom att:

1.     Sms:a SYRIEN140 till 72980 och skänk 140 kr

2.     Ta en skärmdump på tack-sms:et från Sverige för UNCHR och publicera på Facebook och Instagram för att få dina vänner att också skänka. Använd #minröstförsyrien

syrien

Jag har precis gjort det, även om det var lite trixigt med Mywallet och här från Spanien, men som sagt små problem i jämförelse:-) Har du möjlighet att göra detsamma är jag dig evigt tacksam.

Tusen kramar!

  1. Tack för att du uppmärksammar detta! Tänk att du är den enda bloggaren jag vet som uppmanar att skänka pengar. En liten slant har vi alla råd med!

    1. Annica!
      Vad bra att du talar för alla ….. Själv håller jag på att gå under och försöker överleva dag för dag, men du får gärna hjälpa mig med en liten slant, många bäckar små, maila mig gärna så skall jag sända dig handlingar om att allt jag skriver nedan stämmer ….
      ” 2016-03-17
      Hej!
      Vet inte riktigt hur jag skall börja, men tanken att skriva detta brev har funnits i snart två år, men p.g.a. skam/skuld, och en stor dos ångest har det bara blivit just en tanke. Inte för att jag skäms eller tycker det är jobbigt att prata/skriva om min sjukdom, utan att sjukdomen kostar mycket, och det känns som jag är en ”tiggare”, och det väcker mycket skamkänslor och ger mig stark ångest att be om hjälp, vare sig det gäller pengar eller annat..
      Vore tacksam om du orkade läsa allt jag skriver, och sen är det upp till dig om det väcker någon tanke hos dig, en ide, eller en vilja att kanske vill hjälpa till på ett eller annat sätt, eller vill slänga brevet i soporna, allt är givetvis upp till dig, vad du än väljer att göra så är det som känns rätt för dig just rätt.
      Missförstå mig rätt, men det finns mycket reklam/information/insamlingar för Cancer, Hjärt-lungfonden, de homosexuellas rätt, och nu börjar de komma mer om ADHD, men dessvärre väldigt lite om psykisk ohälsa, och näst intill ingenting (vad jag vet) om tvångssyndrom (tvångstankar/tvångshandlingar) som också benämns med det engelska ordet OCD (Obsessive Compulsive Disorder). Det ordnas galor på Tv, ”kändisar” talar ut om sina sjukdomar, genom Victoriafonden kan man ansöka och få hjälp – för de med fysiska funktionshinder. Men har man ett psykiskt funktionshinder, som tvångssyndrom som lyder under psykisk funktionsnedsättning, då finns det ingenting, vare sig information eller fonder, eller information. Skulle man gå ut och fråga x antal människor på gatan har de ingen aning om vad tvångssyndrom/OCD är och vad de innebär för dem som har det. Jag tycker det är bra med galor, reklam, information, och annat som ger upplysning, men kan samtidigt bli så besviken, och känna mig så ensam, och det ger mig också känslan om varför finns jag, varför ska just jag leva.
      Hela mitt liv har varit en svår kamp med ett stort lidande, jag har haft tvångssyndrom och recidiv depression så länge jag kan minnas (omkring 28 år), men jag har kämpat på, jag är inte den som klagar och tycker synd om mig själv. Inte förrän då jag blev ännu sjukare efter min mammas borgång i oktober 2010, då jag klev rakt in i ett ännu svårare tvångssyndrom än innan min mammas bortgång och den mörkaste av depressioner jag någonsin haft, jag fick då också skin pickning (dermatillomani), panikångest, m.m.. Jag blev sjukskriven helt under lång tid (ca. 2 år), och sen började jag arbeta 25 % av min ord. 75 % tjänst. Under 2013 var det jobbigt, jag har sedan 1994 haft 25 % sjukersättning (tidigare kallat förtidspension) och arbetat 75 %, men nu blev det tal om att jag skulle ansöka/få 75 % sjukersättning och endast arbeta 25 % livet ut. Det var för mig ett jobbigt beslut att ta, jag som inte ville tänka att jag var sjuk, utan vara det i hemlighet och bara vara Lena utåt sett. Men jag fick rannsaka mig själv, och inse att jag var för sjuk, jag klarade knappt mina 25 %, det var ett hårt slag att inse sanningen, men jag ansökte om 75 % sjukersättning, och fick det beviljat från den 1/1-2014. Det kändes trots allt skönt när det var beslutat/klart och det kändes helt rätt. En lättnad infann sig i min kropp, lite av den stora inre stressen i kroppen försvann en stund tills nästa
      Akut!!! Akut!!! Att leva med OCD/tvångssyndrom (med inriktning tvätt tvång) är oerhört kostsamt varje månad och sen dessutom på det leva med ständigt återkommande djupa depressioner är inte alltid så lätt ….
      Mina inkomster är för den del jag har sjukersättning (75 %), där har jag i inkomst 7 921 kr före skatt och efter skatt 5545 kr, sen på det ca 5 – 6000 kr i lön och 1072 (efter skatt) från AFA, med en hyra på dryga 6 600 kr så blir det inte mycket kvar att leva av, och som jag nämnt så kostar min OCD – duscha minst tre timmar per dag, det går åt mycket schampo, balsam, duschcrème, disk/tvätt/skölj medel, toalett/hushålls papper samt Torky, våtservetter, m.m.. Jag har ansökt och fått handikappersättning, men det räknas inte individuellt, så det täcker upp en mycket liten summa av vad mitt grava tvångssyndrom kostar, resten betalar jag själv.
      Jag har aldrig tidigare i mitt liv haft något försörjningsstöd hos det sociala, jag vände mig dit i mars 2014, fick hem diverse papper att fylla i, sen var jag på mitt första besök i början av april 2014. Det kändes inte bra, men jag var tvungen, då jag inte kan sluta ha min sjukdom/ar som jag haft sedan omkring 28 år bakåt i tiden, och jag kan inte hjälpa att det är en sådan inkomst jag har i permanent sjukersättning och jag kan inte heller hjälpa att jag har denna kroniska sjukdom och att den är kostsam. Först sa det att jag borde klara mig på den inkomst jag har, när jag förklarat min sjukdom och att de är att som att säga till de som har diabetes att de inte får insulin, så skulle de titta på mitt ärende, dessvärre känns de inte som de tagit/tar det på allvar.
      Jag har till dags datum gjort 23 ansökningar ang. försörjningsstöd, gjort 22 – håller på med den 23:e överklagan till Socialnämnden, gjort 21 – håller på med det 22:a yttrandet till Förvaltningsrätten, samt gjort ett flertal skrivelser angående prövningstillstånd till både Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen, men inget har hjälpt, 0 kr är resultatet för två års försök att få hjälp.. Om man gör en ansökan om tandvård skall en förtroendetandläkare titta på ansökan och besluta, men om man lider av psykisk ohälsa då behövs ingen förtroendeläkare, utan de sitter nyutbildade socionomer på 25 år och handlägger, som i mitt fall tror att om man ger avslag så skall tydligen sjukdomen försvinna?! Att försöka få upprättelse tar tid och man skall ha ork, vilket jag inte har mycket av, jag har blivit sjukare av alla dessa skrivelser, man tror kanske att man blir härdad, men tvärtom jag mår sämre och sämre för var månad som går, och suicidtankarna, och tankar om varför man lever kommer allt oftare ,och tills dess jag får ork att gå vidare till DO, IVO, tidningar kan ja inte ta ett uppehåll i min sjukdom???!!! Därav skriver/sänder jag detta brev och hoppas att just du tar detta på allvar och vill hjälpa mig som en enskild person att överleva/leva genom att avvara en slant till mig, många bäckar små ….. Hittills har jag lånat av mina barn, vänner, vilket inte går i längden och det är också något jag bryts ned av att göra, så i januari 2016 fick jag lov att ta ett mindre lån för att återbetala en del, och för att överleva ett par månader framåt. Vill du hjälpa mig med ett valfritt belopp så har jag har ett konto på Nordea cl.nr. 3082 kontonr. 237 275 – 4 ,och du får gärna sända detta vidare till dina vänner. Jag skäms något fruktansvärt för att jag skriver/sänder detta, men är så pass desperat att jag får ta det, även om jag blir betraktad som en tiggare. Jag tackat dig allra ödmjukast från djupet av mitt hjärta, om du har tagit dig tid att läsa detta, vare sig du vill hjälpa en medmänniska i nöd, eller inte. <3
      Vänligen Lena Rundström
      P.S. Vid eventuella frågor, eller tips hur jag kan gå vidare, m.m. tveka inte att maila mig på min mailadress ocd2016@hotmail.com D.S.
      Välkommen till min nya sida på facebook "Diskriminering vid OCD". "

      1. Tycker det är aningen opassande att jämföra oss med människorna i Syrien :/ Har sett nyheter därifrån, och barnen äter GRÄS för att överleva. Missförstå mig rätt nu. Jag har inte heller alla pengar i världen, och skulle behöva en slant här och där. Men ALDRIG på bekostnad av dessa människor som lever i denna mardröm. Önskar dig lycka till, och att det ordnar sig för dig 🙂

    2. Bästa Lena! Med liten slant menar jag liten fyra,fem kronor. Om vi alla ger blir det en stor slant till sist.
      Lever med psykisk sjukdom och är vid 37 års ålder sjukpensionerad sedan tio år har aldrig klarat av att arbeta. Men jämfört med de flyktingar som jag sett på nära håll i mina föräldrars hemkommun känner jag mej rik. Inte i pengar men jag har mat i magen, ingen lyxlägenhet men bor bra i en etta. Jag behöver inte frysa,sakna försvunna släktingar. Att hjälpa andra skadar aldrig. Imorron kan det vara vi hela vårt land som behöver hjälp.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..